
När julgranen tänds och någon säger att julen är ”från ett visst land” låter svaret enkelt, men traditionen har vuxit fram i flera historiska miljöer. Den kristna julhögtiden har rötter i den romerska kristenheten, medan den svenska julen också bär spår av nordiska seder och senare europeiska influenser.
Julen har flera ursprung, inte ett enda hemland
- Kristen högtid: julen firar Jesu födelse, men hans exakta födelsedatum är okänt.
- Romersk kalender: den 25 december blev ett etablerat datum för julfirandet under 300-talet.
- Nordiskt jul: ordet har samband med fornnordiska jól, men hur den äldre festen hänger ihop med dagens jul är omdiskuterat.
- Svenska traditioner: dagens firande blandar kristna seder, folktro och bruk som kommit hit från andra delar av Europa.
Den kristna julen växte fram i Romarrikets tid
Det går inte att peka ut ett land som julens födelseplats i modern mening. Den kristna högtiden utvecklades inom den tidiga kyrkan, och firandet av Jesu födelse den 25 december är belagt från 300-talet. Bibeln anger inte vilket datum Jesus föddes.
Det betyder att två frågor ofta blandas ihop: var den kristna högtiden tog form och var de seder vi förknippar med julen uppstod. Det första handlar om kyrkohistoria; det andra om traditioner som vandrat mellan samhällen och förändrats över tid.
Saturnalia förklarar inte julens ursprung på egen hand
Rom hade vinterfester långt före det kristna julfirandet, och Saturnalia förknippades med festmåltider och gåvor. Men festen inföll ursprungligen den 17 december och avslutades senast den 23:e, så den sammanföll inte med juldagen den 25 december.
En annan romersk högtid, Dies Natalis Solis Invicti, firades den 25 december. En direkt koppling mellan den och valet av juldatum är möjlig att diskutera, men säkra belägg för att julen helt enkelt skapades för att ersätta en hednisk fest saknas. National Geographic beskriver både överlappen och varför den förenklade berättelsen om Saturnalia inte räcker som förklaring.
Min bedömning är att flera lager förklarar julen bättre än en enda ursprungsberättelse. Det nordiska ordet jul och det kristna firandet möttes, men det gör inte alla moderna julvanor fornnordiska.
Det svenska ordet jul är äldre än den svenska kristna julen
Ordet jul är besläktat med fornnordiska jól, namnet på en äldre fest. Det svenska Historiska museet uppger att kristet julfirande etablerades i Sverige under 1100-talet, samtidigt som den äldre festens seder och omfattning inte kan kopplas rakt av till dagens firande.
Enligt museets redogörelse skildrade den isländske historieskrivaren Snorre Sturlasson jól som en fest med mat, dryck och offer till gudarna. Hur mycket av detta som levt vidare är omdiskuterat; likheter mellan äldre och senare bruk bevisar inte i sig en obruten tradition. Historiska museets genomgång av den skandinaviska julens historia gör just den skillnaden tydlig.
Den svenska julen har formats långt efter vikingatiden
En grön gran i vardagsrummet kan kännas uråldrig, men den svenska julgranen är en betydligt senare sed. Den kom till Sverige via tyska influenser, först i högreståndsmiljöer, och blev vanligare i bredare grupper under 1800-talet.
Även julens välbekanta figurer har blandade rötter. Den svenska jultomten förenar enligt Nordiska museet europeiska traditioner kring Sankt Nikolaus med gårdstomten ur nordisk folktro. Gårdstomten vaktade gården och djuren; den moderna presentutdelaren växte fram ur en annan tradition.
Julklappen har också en egen historia: namnet knyts till en äldre sed där någon knackade på dörren och kastade in en skämtsam gåva. Det som i dag verkar självklart har alltså byggts ihop steg för steg, snarare än bevarats oförändrat från en enda forntida fest.
Julens blandade ursprung är en del av det svenska kulturarvet
Frågan ”vilket land kommer julen ifrån?” har därför inget svar i form av en enda nationsflagga. Den kristna högtiden växte fram i den romerska världen, medan den svenska julen har nordiska rötter och seder som hämtats från andra håll.
För den som ser julen som kulturhistoria är blandningen själva poängen: högtider förändras när människor tar över, anpassar och ger nytt innehåll åt äldre bruk. Den svenska julen är mindre en oförändrad kvarleva från vikingatiden än ett kulturarv som fortsätter att byggas om.