Carl Wilhelm Scheele och syret - upptäckter före sin tid

22 oktober 2026

Carl Wilhelm Scheele utför ett kemiskt experiment med en kolv och en glödande låga.

När du ser namnet Carl Wilhelm Scheele bredvid syre tänker du kanske att upptäckaren är självklar. Scheele framställde gasen före Joseph Priestley, men eftersom Priestley publicerade sina resultat tidigare brukar båda nämnas i upptäcktens historia.

Carl Wilhelm Scheele utför ett kemiskt experiment med en kolv och en destillationsapparat.

Scheeles upptäckter kom före hans berömmelse

  • Apotekare var hans yrke och apoteket hans viktigaste arbetsmiljö.
  • Syret framställde han före Priestley, men publicerade senare.
  • Klor undersökte han utan att förstå att gasen var ett grundämne.
  • Köping blev platsen där han fortsatte sitt kemiska arbete fram till sin död.

Från apotekslärling till kemist i Köping

Hans väg till kemin började bakom apoteksdisken, inte vid ett universitetslaboratorium. Scheele föddes 1742 i Stralsund, då en del av Svenska Pommern och numera i Tyskland, och började som tonåring sin lärlingstid på ett apotek i Göteborg. Det praktiska apoteksarbetet gav honom tillgång till ämnen och redskap som han kunde undersöka vid sidan av sina yrkesuppgifter.

Efter åren i Göteborg arbetade han bland annat i Malmö och Stockholm. I Uppsala knöt han kontakt med kemisten Torbern Bergman, som bidrog till att hans resultat fick större spridning. Uppsala universitet beskriver hur apoteket fungerade som Scheeles laboratorium och hur samarbetet med Bergman stärkte hans vetenskapliga ställning.

År 1775 fick Scheele privilegium att driva apotek i Köping. Där fortsatte han att forska medan han arbetade som apotekare. Jag tycker att just kombinationen av vardagsarbete och experiment gör hans historia särskilt talande: vetenskapen växte fram mitt i ett yrkesliv, inte vid sidan av alla praktiska krav.

Syret visar varför upptäckare kan få olika erkännande

Två årtal förklarar mycket av diskussionen om syret. Scheele framställde gasen omkring 1772–1773, medan Joseph Priestley isolerade den och rapporterade sina resultat tidigare; Scheeles egen bok om luft och eld kom först 1778.

Det går alltså att skilja mellan att göra en upptäckt och att offentliggöra den. Scheele hade ett tidigt experimentellt försteg, men Priestley blev först med att publicera en redogörelse. Senare hjälpte Antoine Lavoisier till att förstå syrets roll i förbränning och gav gasen dess namn. En historisk genomgång i American Journal of Physiology tar upp hur Scheeles sena publicering bidrog till att Priestley blev den som oftast förknippas med rapporten om syre.

Klorförsöket blottar gränsen för 1700-talets kemi

När Scheele undersökte brunsten, mineralet som i dag kallas mangandioxid, reagerade det med saltsyra och gav en gulgrön gas. Han beskrev gasens egenskaper, men tolkade den genom den dåtida flogistonteorin och betraktade den inte som ett grundämne. Det han hade framställt var klor.

Här syns skillnaden mellan att få fram ett ämne och att förstå vad ämnet är. Scheeles experiment gav andra kemister ett underlag att bygga vidare på, men klassificeringen fick vänta. En historisk artikel av Stig Ekström, knuten till Medicinhistoriska museet i Uppsala, beskriver hur Scheele undersökte klor, mangan och barium utan att kunna isolera alla som rena metaller. Artikeln om Scheeles liv och vetenskapliga arbete visar också varför ordet ”upptäckte” behöver användas varsamt: hans resultat kunde identifiera ett nytt ämne långt innan tidens kemi kunde förklara det fullständigt.

Organiska syror visar bredden i hans arbete

Syre och klor dominerar ofta berättelsen, men Scheele undersökte också ämnen av biologiskt ursprung. Till hans arbete hörde bland annat citronsyra, mjölksyra och vinsyra, ämnen som knyter hans laboratorieförsök till kemi i mat, jäsning och levande organismer.

För en apotekare var sådana undersökningar nära yrkets vardag: ämnen skulle kännas igen, renas och förstås genom sina egenskaper. Karolinska Institutet lyfter även hans analyser av mangan, barium och klor, och placerar honom därmed i en bredare svensk medicin- och vetenskapshistoria. Karolinska Institutets historiska presentation beskriver hur hans arbete utvecklades från apotekspraktik till uppmärksammad forskning.

Hans arbetsmiljö påminner om vetenskapens mänskliga villkor

Scheele arbetade med kemikalier långt innan moderna skyddsrutiner fanns. Historiska berättelser kopplar ibland hans tidiga död till giftiga ämnen, men dödsorsaken bör inte slås fast enbart utifrån den riskfyllda arbetsmiljön. Han dog i Köping 1786, 43 år gammal.

För mig är den mest rättvisa bilden varken den ensamma hjälten som ”upptäckte allt” eller apotekaren som hamnade i skuggan av andra. Scheele var en skicklig experimentator vars noggranna arbete gav kemin nya ämnen att förstå, medan hans sena publicering och 1700-talets teorier satte gränser för hur resultaten tolkades. Hans namn hör därför hemma både i berättelsen om syret och i den större historien om hur kemi blev en modern vetenskap.

Vanliga frågor

Scheele framställde syre omkring 1772–1773, före Joseph Priestley. Priestley isolerade gasen och publicerade sina resultat tidigare, medan Scheeles bok om luft och eld kom först 1778. Därför förknippas båda med syrets upptäckt, och Antoine Lavoisier bidrog senare till förståelsen av syrets roll i förbränning.

Reaktionen gav en gulgrön gas som var klor. Scheele beskrev gasens egenskaper, men tolkade resultatet utifrån flogistonteorin och förstod därför inte att klor var ett grundämne.

Scheele började som lärling på ett apotek i Göteborg och arbetade senare i Malmö och Stockholm. Apoteken gav honom tillgång till ämnen och redskap för experiment. År 1775 fick han privilegium att driva apotek i Köping, där han fortsatte forska parallellt med arbetet som apotekare.

Hans arbete omfattade bland annat citronsyra, mjölksyra och vinsyra. Undersökningarna knöt samman apotekets praktiska vardag med kemi inom mat, jäsning och levande organismer.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 4.6 / 5 · 5 betyg

Taggar

syre klor mangan organiska syror apotekare

Dela inlägget

Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar