När ett kungaporträtt visar Gustav Vasa är det lätt att tänka på honom som ensam grundare av en dynasti. Han fick elva barn med två av sina tre hustrur, men alla barnen fick förstås inte samma plats i tronföljden.
Elva barn föddes i två äktenskap, men tre söner blev kungar
- Erik XIV var son till Gustav Vasas första hustru, Katarina av Sachsen-Lauenburg.
- Tio barn föddes i äktenskapet med Margareta Leijonhufvud.
- Johan III och Karl IX blev kungar efter sin äldre halvbror Erik.
- Katarina Stenbock, Gustavs tredje hustru, fick inga barn med kungen.
Elva barn föddes i två äktenskap
Bakom siffran elva finns två olika familjer. Med Katarina av Sachsen-Lauenburg fick Gustav sonen Erik, som senare blev kung Erik XIV. I sitt andra äktenskap, med Margareta Leijonhufvud, fick han tio barn.
Kungliga slotten anger att åtta av Margaretas tio barn nådde vuxen ålder. Sonen Karl föddes och dog 1544, och sonen Sten dog som liten. Den skillnaden är lätt att tappa bort när barnen räknas upp som en enda kunglig syskonskara.
Jag tycker att familjens historia blir tydligare när man håller isär äktenskapen: Erik var äldre halvbror till Margaretas barn, inte ett av dem. Kungliga slotten listar barnen och deras levnadsår.
Erik, Johan och Karl förde kronan vidare
Fyra av Gustav Vasas söner blev vuxna: Erik, Johan, Magnus och Karl. Tre av dem blev kungar, medan Magnus blev hertig av Östergötland.
Erik XIV tog över efter sin far. Senare avsatte bröderna Johan och Karl honom, och Johan blev kung Johan III. Efter Johans död gjorde hans bror Karl anspråk på kronan och blev Karl IX. Här gick familjebandet hand i hand med en hård maktkamp.
Gustav Vasas söner var alltså inte en enad grupp som enkelt följde en given plan. Livrustkammaren beskriver hur brödernas konflikter fortsatte att forma Sveriges politiska historia.
Döttrarna knöt Vasaätten till Europas furstehus
Margareta Leijonhufvuds vuxna döttrar var Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet. De gifte sig med furstar och adelsmän i andra europeiska områden, vilket gav familjebanden en räckvidd långt utanför Sverige.
Katarina gifte sig med Edzard II av Ostfriesland, Cecilia med markgreve Kristofer II av Baden-Rodemachern och Sofia med hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg. Äktenskapen visar en annan sida av den kungliga familjen: döttrarna är mindre centrala i berättelsen om den svenska kronan, men synliga i dynastins europeiska nätverk.
Tronarv och dynastiska äktenskap var olika vägar till inflytande. Sönerna stod i centrum för den svenska tronföljden, medan döttrarnas giftermål knöt Vasaätten till andra furstehus.
Katarina Stenbock fick inga barn med Gustav Vasa
Gustavs tredje hustru var Katarina Stenbock, som han gifte sig med efter Margaretas död. Äktenskapet fick inga barn, så hon tillförde inte ytterligare någon arvinge till kungafamiljen.
Det förklarar varför uppräkningen av kungens barn brukar delas mellan hans första och andra äktenskap. Den tredje drottningen hör till familjehistorien, men inte till listan över Gustav Vasas barn.
Familjens historia börjar med arvet och slutar inte där
Gustav Vasas barn visar hur en ärftlig monarki kunde skapa både kontinuitet och rivalitet. Erik XIV, Johan III och Karl IX förde kronan vidare, men deras inbördes konflikter gjorde tronföljden allt annat än lugn.
Håller du isär Erik från det första äktenskapet, Margaretas tio barn och det barnlösa äktenskapet med Katarina Stenbock, blir familjeträdet lättare att följa. Då framträder kungahuset som en familj med flera grenar, snarare än en enkel rad av kungar.