Gå ombord på HMS Neptun på Marinmuseum i Karlskrona

28 oktober 2026

En ubåt lyfts av en kran i Karlskrona. Den mörka ubåten hänger i luften över en blå pråm.

Du står vid Marinmuseum på Stumholmen och ser en ubåt bakom glaset. I Karlskrona kan du gå ombord på den svenska ubåten HMS Neptun, men berättelsen runt den leder också till en annan ubåt och en av kalla krigets mest laddade händelser i skärgården.

Två ubåtar visar två skilda epoker

  • HMS Neptun är museiubåten från kalla kriget som du kan gå ombord på.
  • Hajen visar hur den svenska ubåtshistorien började, mer än ett halvt sekel före Neptun.
  • U 137 var en sovjetisk ubåt som gick på grund i Karlskronas skärgård 1981. Den står inte i Ubåtshallen.
  • Marinmuseum ligger på Stumholmen, nära stadens historiska örlogsmiljöer.

HMS Neptun är ubåten du kan gå ombord på

En ubåt blir lätt en mörk silhuett bakom avspärrningar. Här kommer du i stället nära en svensk ubåt från kalla kriget: på Marinmuseum kan besökare gå ombord på HMS Neptun i Ubåtshallen.

Neptun togs i tjänst 1980 och hamnade året därpå mitt i dramatiken kring den sovjetiska ubåten U 137. I museet möter du alltså ett svenskt örlogsfartyg, inte den sovjetiska ubåt som gick på grund. Den skillnaden är lätt att missa, men den ändrar hur hela utställningen ska förstås.

Hajen och Neptun visar hur ubåtsrollen förändrades

Ställ dig mellan de två ubåtarna, så blir avståndet mellan deras epoker synligt. HMS Hajen, flottans första ubåt, representerar den tidiga svenska ubåtsutvecklingen; HMS Neptun visar en senare period med mer avancerad teknik och en tydlig roll i kalla krigets marina verksamhet.

Statens maritima och transporthistoriska museer anger att Ubåtshallen invigdes 2014 med både Hajen och Neptun. Jag tycker att just placeringen av dem tillsammans gör historien lättare att greppa: den ena visar början på flottans ubåtslinje, den andra hur ubåten blev en viktig del av Sveriges försvar under en betydligt mer tekniskt avancerad era.

U 137 gick på grund, medan Neptun följde händelsen från svensk sida

På morgonen den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund vid Torumskär i Gåsefjärden. Händelsen utlöste en politisk och militär kris som pågick i tio dygn. Det var U 137 som stod på grund; Neptun var en svensk ubåt som deltog i övervakningen runt händelsen.

Enligt museets redogörelse bidrog Neptun till att hindra ett sovjetiskt bogserfartyg från att gå in på svenskt vatten och dra loss ubåten. Det gör Neptun till en viktig del av berättelsen, men inte till själva ubåten bakom grundstötningen. På kajen finns också robotbåten HMS Västervik, som ger ytterligare en svensk ingång till händelseförloppet.

Välj besöksfokus efter vad du vill förstå

Om ditt mål är att uppleva en riktig ubåt invändigt, börja i Ubåtshallen. Om du främst vill förstå hur U 137-krisen utspelade sig, lägg också tid på museets berättelser om övervakningen och de svenska fartygen runt Gåsefjärden.

SituationVad den innebärVad du kan göra
Du vill gå in i en ubåtHMS Neptun är den svenska museiubåten i hallen.Börja ombord och titta sedan på Hajen för den längre historiska jämförelsen.
Du söker ubåten som gick på grund 1981Det var sovjetiska U 137, inte Neptun.Följ museets skildring av U 137-händelsen och Neptuns svenska insats.
Du vill se fler fartyg kopplade till dramatHMS Västervik var också del av händelserna i Gåsefjärden.Kontrollera museets information om möjligheten att gå ombord, eftersom tillträdet kan variera.

För den som vill förstå både teknik och samtidshistoria tycker jag att Neptun och U 137-berättelsen hör ihop, men de ska hållas isär. Annars är det lätt att minnas fel ubåt som den som faktiskt gick på grund.

Ubåtshallen ger Karlskronas historia ett konkret avtryck

Karlskrona förknippas med flottan och örlogsstaden, men ubåtarna gör historien ovanligt påtaglig: du kan se hur två generationer svenska ubåtar skiljer sig åt och samtidigt möta spåren av kalla krigets oro i Östersjön. Börja med Neptun om du vill förstå livet och tekniken ombord; låt sedan Hajen och berättelsen om U 137 sätta in den i ett större historiskt sammanhang.

Det är den kombinationen som gör ubåtsbesöket särskilt givande: en ubåt att gå in i, en äldre att jämföra med och en internationell kris som utspelade sig i Karlskronas närhet.

Vanliga frågor

Det är den svenska ubåten HMS Neptun, som togs i tjänst 1980. Ubåtshallen visar också HMS Hajen, men Neptun är museiubåten som besökare kan gå ombord på.

HMS Hajen var flottans första ubåt och visar den tidiga svenska ubåtshistorien. HMS Neptun representerar en senare, tekniskt mer avancerad period och ubåtarnas roll i Sveriges försvar under kalla kriget.

Det var den sovjetiska ubåten U 137 som gick på grund vid Torumskär i Gåsefjärden den 27 oktober 1981, inte Neptun. Den svenska ubåten deltog i övervakningen och bidrog enligt museets redogörelse till att hindra ett sovjetiskt bogserfartyg från att gå in på svenskt vatten och dra loss U 137.

På kajen finns robotbåten HMS Västervik, som också var del av händelserna i Gåsefjärden. Möjligheten att gå ombord kan variera, så kontrollera museets information inför besöket.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 0.0 / 5 · 0 betyg

Taggar

kalla kriget karlskrona ubåtar marinmuseum

Dela inlägget

Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar