När ett lågt flygande mål dyker upp över ett svenskt förband räcker det inte att ha en robot i närheten: systemet måste också kunna upptäcka målet och ledas mot det. Robotsystem 70, RBS 70, byggdes för just det kortdistansförsvaret, men dess laserstyrning innebar en annan arbetsfördelning än i många axelburna robotsystem.

RBS 70 förenar svensk luftvärnshistoria med en teknik som fortfarande utvecklas
- Bakgrund: systemet började utvecklas i slutet av 1960-talet och infördes i svenskt luftvärn från 1977.
- Styrning: operatören följer målet medan roboten styrs i en laserstråle.
- Varianter: Mk 0, Mk 1, Mk 2, Bolide och RBS 70 NG speglar flera steg av teknisk förnyelse.
- Ny utveckling: Saab lanserade Bolide 2 år 2026, med planerade leveranser från 2027.
RBS 70 var ett svar på behovet av rörligt närluftvärn
På 1960-talet sökte Sverige ett lättare luftvärnssystem för att skydda markförband mot flyg på låg höjd. Bofors började utveckla RBS 70 på uppdrag av Försvarets materielverk, och systemet kom i tjänst 1977. För svensk försvarshistoria visar det hur luftvärnet gick från att förlita sig främst på eldrör och äldre robotsystem till att också kunna använda laserstyrda robotar.
Namnet kan låta som en ensam projektil, men RBS 70 är ett system med sikte, lavett, robot och operatör. Enheten kunde samverka med radarbaserad spaning och ledning, vilket gav en lokal luftvärnsförmåga snarare än ett helt fristående skydd. Arboga Robotmuseum beskriver hur ett luftvärnskompani med RBS 70 organiserades med både spanings- och eldenheter.
Jag tycker att den svenska särarten syns tydligast i kombinationen av ett lättare system och en metod som kräver att operatören följer målet under bekämpningen. Det gav en annan lösning än robotar som söker sig mot värme från flygplanets motor, men det ställde också egna krav på hur eldenheten användes.
Laserstyrningen förklarar både styrkan och begränsningen
RBS 70 använder så kallad laserstrålestyrning: operatören håller siktet på målet, medan roboten följer en laserstråle från lavetten. Det betyder att roboten inte själv söker upp en värmekälla. Metoden gör systemet mindre beroende av infraröd målsökning, men kräver fri sikt och att målet kan följas under robotens flygning.
Här uppstår ett vanligt missförstånd. RBS 70 kallas ofta ett bärbart luftvärnssystem, men det betyder inte automatiskt att en komplett eldenhet är lika lätt att bära och använda som ett axelavfyrat vapen. ”Bärbart” beskriver möjligheten att flytta systemet, medan den faktiska grupperingen och användningen beror på utrustning och organisation. Saab redovisar den moderna RBS 70 NG som ett system som kan integreras med fordon och fjärrstyrning, vilket visar hur plattformen har breddats sedan den tidiga utformningen.
Den här skillnaden hjälper också till att förstå dess taktiska roll: RBS 70 passar för att skydda ett område eller en position, men laserstyrningen ger inte samma möjlighet att avfyra och omedelbart lämna platsen som en helt självsökande lösning kan ge. Saabs presentation av RBS 70 NG beskriver systemets moderna sikte, målföljning och integrerade värmekamera.
Mk 0, Mk 1, Mk 2 och Bolide visar hur systemet har förändrats
RBS 70 har utvecklats i flera steg, och versionsnamnen berättar mer än en enkel generationsordning. Den tidiga Mk 0 följdes av Mk 1 och Mk 2, medan Bolide senare gav systemet en ny robotgeneration. RBS 70 NG betecknar i sin tur en vidareutvecklad systemlösning med modernare sikte och hjälpmedel för operatören.
| Version | Vad den visar |
|---|---|
| Mk 0 | Den ursprungliga robotgenerationen som togs i bruk under systemets första period. |
| Mk 1 | En vidareutveckling av roboten efter den första versionen. |
| Mk 2 | En senare robotversion som föregick Bolide i utvecklingslinjen. |
| Bolide | En robotgeneration för ett bredare urval av luftmål. |
| RBS 70 NG | En nyare systemgeneration med integrerad värmekamera och automatisk målföljning. |
En förändring som lätt går förlorad i en uppräkning är att förnyelsen inte bara handlade om roboten. Sikten och stödet till operatören utvecklades också, bland annat för användning i mörker och för att följa ett mål. RBS 70 är därför bäst förstått som en utvecklingslinje, där robot, sikte och sättet att använda eldenheten gradvis har förändrats.
Bolide 2 markerar nästa steg, men leveranserna ligger framåt
Den senaste utvecklingen visar att systemets historia inte är avslutad. Saab lanserade Bolide 2 den 8 maj 2026 och uppgav att roboten får en större stridsdel och förbättrad prestanda i slutfasen av flygningen. Bolide 2 behåller laserstrålestyrningen och är enligt bolaget avsedd att bli standardrobot för RBS 70 NG.
Lansering betyder dock inte att den nya roboten redan finns i reguljär användning. Saab anger att leveranserna ska börja 2027. Den skillnaden är viktig när äldre texter beskriver Bolide som den senaste roboten utan att skilja den från den lanserade efterföljaren. Saabs besked om Bolide 2 ger den tydliga tidslinjen.
För den som följer svensk militärhistoria är det här en ovanligt tydlig övergång från kalla krigets grundsystem till en vidareutvecklad plattform. Den ursprungliga styrprincipen finns kvar, medan roboten och siktesutrustningen fortsätter att förändras.
RBS 70 berättar om ett luftvärn som byggts om steg för steg
Systemets historiska värde ligger i mötet mellan svensk försvarsindustri, ett konkret behov av närluftvärn och en teknisk lösning som har levt vidare genom flera uppgraderingar. Jag tycker att den mest talande detaljen är att utvecklingen har kunnat fortsätta utan att laserstyrningen övergivits. RBS 70 är därmed både ett arv från 1970-talets svenska luftvärn och en plattform i fortsatt förändring.