En grå deltaformad jet skär genom himlen över svenska skogar, byggd för att kunna gå ner på korta banor när de stora flygbaserna inte längre var säkra. Saab 37 Viggen blev därför både ett stridsflygplan och en del av Sveriges sätt att planera för krig, men de olika versionerna hade tydligt skilda uppgifter.
Viggen förenade svensk spridd basering med flera olika flygroller
- AJ 37 var attackversionen, medan JA 37 byggdes för jakt och luftförsvar.
- Nosvingar och deltavinge hjälpte flygplanet att kombinera hög fart med kort start- och landningssträcka.
- Omkring 500 meter långa banor ingick i kravet på att kunna verka från spridda baser.
- AJS 37 blev en senare uppgraderad standard som samlade flera uppgifter i samma flygplansversion.
Viggen var en flygplansfamilj, inte en enda jaktmaskin
Från marken kunde flygplanen se nästan likadana ut, men bokstäverna före 37 avslöjade vad de var byggda för. AJ stod för attack med en sekundär jaktroll, JA för jakt med viss attackförmåga, medan spaningsversionerna fick beteckningarna SF och SH.
Den tvåsitsiga SK 37 användes för utbildning och omskolning. När du möter en Viggen på museum är det alltså värt att läsa beteckningen: en JA 37 berättar en annan historia än en spanings-SF 37, även om silhuetten känns igen.
Senare uppgraderades flera attack- och spaningsflygplan till AJS 37-standard, vilket gav dem en bredare uppsättning uppgifter. Jag tycker att just den här blandningen av specialiserade versioner och senare uppgraderingar visar hur Flygvapnet försökte få lång livslängd ur ett dyrt nationellt flygplanssystem. Swedish Air Force Historic Flight beskriver både rollbeteckningarna och hur uppgraderingen samlade attack-, jakt- och spaningsförmåga.
Kortbanekravet speglade Sveriges spridda baser
En Viggen behövde kunna operera från mer än en stor, välutrustad flygbas. Konstruktionen anpassades för start och landning på banor omkring 500 meter, vilket passade den svenska idén om att sprida flygplanen över flera baser och tillfälliga banor.
Här hjälpte flygplanets ovanliga kombination av deltavinge och nosvingar, även kallade canarder. Vid landning kunde den integrerade reverseringsfunktionen bidra till att bromsa planet efter sättningen. Det är lätt att fastna vid den dramatiska formen, men den var nära kopplad till ett konkret operativt behov: att snabbt kunna använda fler platser än en permanent flygbas.
Datorn och nosvingarna gjorde Viggen till ett tekniskt vägval
Viggens nosvinge var mer än ett visuellt kännetecken. Den hörde ihop med den valda motorn och flygplanets aerodynamiska utformning, medan den inbyggda datorn hjälpte piloten att hantera information och uppdrag. Tekniken formades av svenska krav, snarare än av att bara efterlikna ett utländskt jaktplan.
Saab beskriver Viggen som det första flygplanet utanför USA som utrustades med en dator. Samma redogörelse knyter konstruktionen till ambitionen att låta en flygplanstyp täcka jakt, attack och spaning, även om familjen i praktiken fick olika versioner för respektive huvuduppgift. Saabs historik om Viggen skildrar hur System 37 växte fram ur dessa krav.
JA 37 visar varför namnet Viggen inte räcker som förklaring
För den som tänker på Viggen som ett enda jaktflygplan är JA 37 den version som bäst passar bilden. Men den var en del av en större familj där attack- och spaningsuppgifter också hade egna flygplan. Det svenska flygvapnet använde alltså ett gemensamt grundsystem utan att alla Viggen hade samma utrustning eller uppdrag.
Det syns också i museisamlingarna. Flygvapenmuseum förtecknar flera JA 37 och senare beteckningar som JA 37D och JA 37DI. Skillnaderna på bokstäverna är små på en skylt, men de hjälper dig att skilja grundversioner från senare utvecklingssteg.
Viggens arv syns i mötet mellan flygplan och försvarsidé
Viggen lämnar ett särskilt avtryck eftersom dess form pekar mot en större svensk försvarstanke: flygplanen skulle kunna spridas, överleva och fortsätta verka även om de vanliga baserna hotades. Kortbaneförmågan och den specialiserade flygplansfamiljen hör därför ihop; den ena handlade om var planet kunde operera, den andra om vad det kunde göra där.
Nästa gång en Viggen står utställd framför dig, börja med beteckningen på skrovet. Den visar om du möter en jaktmaskin, ett attackflygplan eller en spaningsversion, och gör den välbekanta silhuetten till en liten karta över Sveriges militära flyghistoria.