Tunnan eller Draken? Så skiljer du Saab J 29 från J 35

3 november 2026

Fyra svenska flygplan, inklusive ett tunnan flygplan, står uppradade i snön vid en hangar.

Du står framför ett svenskt jetflygplan med rund, nästan tunnliknande flygkropp och undrar om det är Draken. Tunnan är Saab J 29, medan Saab 35 heter Draken, men beteckningarna blandas lätt ihop när båda blir symboler för det svenska jetflygets genombrott. Skillnaden säger också något om hur snabbt flygtekniken förändrades efter kriget.

Fem stiliserade silhuetter av svenska flygplan på posters: Saab J29 Tunnan, J32 Lansen, J35 Draken, J37 Viggen och JAS 39 Gripen.

J 29 Tunnan och J 35 Draken är två olika flygplan

  • Tunnan är Saab J 29, ett svenskt jetjaktplan som flög första gången 1948.
  • Draken är Saab J 35, en senare konstruktion med deltavinge.
  • 661 exemplar av Tunnan levererades, enligt Linköpings kommun.
  • J 29F fick efterbrännkammare, medan S 29C var en spaningsversion.
  • Tunnan och Draken visar två skilda steg i Flygvapnets utveckling under det kalla kriget.

Tunnan är J 29, Draken är J 35

Det är en sifferförväxling som lätt uppstår, särskilt när båda flygplanen förknippas med Saab och det kalla krigets svenska försvar. J 29 Tunnan och J 35 Draken är skilda flygplanstyper, framtagna i olika skeden och med olika formgivning.

Saabs egen tidslinje anger att J 29 Tunnan flög första gången 1948, medan J 35 Draken gjorde sin första flygning 1955. Jag tycker att den tydligaste minnesregeln är att låta siffran följa namnet: 29 hör till Tunnan och 35 till Draken. Men deras historia hänger ändå ihop, eftersom Draken tillhörde nästa generation svenska stridsflygplan. Saabs historik visar datumen för de två första flygningarna.

Den runda flygkroppen döljer en tidig pilvinge

Från marken kan Tunnan se kompakt och trind ut, men vingarna avslöjar en annan sida av konstruktionen. J 29 var ett pilvingat jetflygplan, och enligt Försvarsmaktens traditionsöversikt var det det första pilvingade jetflygplanet i Västeuropa som togs i bruk.

Namnet syftar på flygkroppens form, men smeknamnet får inte skymma vad planet representerade: Sverige ställde om från propellerflyg till jetdrift under en tid då utvecklingen gick fort. I Försvarets traditionsöversikt placeras J 29 i tjänst från 1951 till 1968, mitt i denna omvandling.

J 29A, J 29F och S 29C hade olika uppgifter

En bild märkt ”Tunnan” berättar inte alltid hela historien. Flygplanstypen byggdes i flera versioner, och bokstaven efter J 29 visar att konstruktionen utvecklades eller anpassades för olika roller. S 29C var spaningsversionen, medan J-versionerna hörde till jaktflyget.

  • J 29A var den tidiga jaktversionen.
  • J 29B blev ytterligare en jaktvariant.
  • J 29E fick en modifierad vingutformning.
  • J 29F utrustades med efterbrännkammare, som gav extra dragkraft.
  • S 29C byggdes för spaning i stället för jaktuppdrag.

Den här skillnaden är särskilt användbar när du ser ett bevarat flygplan på museum: beteckningen kan säga mer om dess uppgift än utseendet gör. Flygvapenmuseums samlingsöversikt listar flera bevarade J 29-varianter, däribland J 29A, J 29B och J 29F.

Efterbrännkammaren gjorde J 29F till ett tydligt utvecklingssteg

En av de mest påtagliga förändringarna kom med J 29F:s efterbrännkammare, ofta förkortad EBK. Den tillför extra bränsle i motorns heta avgaser för att öka dragkraften, men den gör inte alla Tunnan-versioner likadana eller utbytbara i historiska beskrivningar.

Även vingarna ändrades under utvecklingen. Aeroseums skildring av Tunnan beskriver hur förbättrade vingar bidrog till stabilare landning och tog itu med en av de stora haveriorsakerna. Det ger en mer nyanserad bild än den enkla berättelsen om ett tidigt jetplan som bara blev snabbare för varje version.

Ett flygplan vid E4 kan bära spår av flera flottiljer

Vid västra infarten till Linköping står en J 29 med en tjänstehistoria som sträcker sig långt bortom platsen där den visas. Enligt Linköpings kommuns flygplansbeskrivning levererades exemplaret till F 6 i Karlsborg, tillhörde senare F 15 i Söderhamn och F 4 i Östersund och tjänstgjorde till sist som målbogserare vid Malmen.

Just målbogseringen är lätt att missa när planet betraktas som ett jaktflygplan. Den visar hur ett flygplan kunde få en annan uppgift efter sin tid som stridsflyg, och varför ett bevarat exemplar ibland berättar mer än en modellbeteckning ensam. Kommunen anger också en maxfart på 1 035 km/h för typen; siffran ger en känsla för prestandan, men berättar inte vilken roll det enskilda exemplaret hade under sina sista tjänsteår.

En enkel minnesregel håller isär de två planen

När ett foto eller ett museiföremål väcker frågan räcker det att börja med beteckningen: J 29 är Tunnan, J 35 är Draken. Först därefter är det meningsfullt att titta på variantbokstaven och fundera på om exemplaret användes för jakt, spaning eller en senare stöduppgift.

Det är den skillnaden som gör att namnen inte behöver konkurrera med varandra. Tunnan visar steget in i det svenska jetflygets pilvingade era; Draken markerar ett senare språng. De hör ihop i flyghistorien, men ingen av dem är den andra.

Vanliga frågor

Nej, det är två olika svenska jetflygplan. J 29 Tunnan flög första gången 1948, medan J 35 Draken gjorde sin första flygning 1955. Minnesregeln är enkel: 29 hör till Tunnan och 35 till Draken.

Tunnan har en rund och kompakt, nästan tunnliknande flygkropp samt pilvingar. J 29 var det första pilvingade jetflygplanet i Västeuropa som togs i bruk, vilket skiljer konstruktionen från den senare Draken.

J 29A och J 29B var jaktversioner, J 29E fick en modifierad vingutformning och J 29F utrustades med efterbrännkammare för högre dragkraft. S 29C var i stället byggd för spaning.

Vissa exemplar fick senare andra uppgifter, bland annat som målbogserare. Ett bevarat flygplan vid Linköpings västra infart levererades först till F 6 i Karlsborg, tjänstgjorde senare vid F 15 och F 4 och användes till sist vid Malmen.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 0.0 / 5 · 0 betyg

Taggar

tunnan draken spaningsflygplan jetflygplan efterbrännkammare

Dela inlägget

Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar